När jag var med min familj i Örnsköldsvik och hälsade på mina farföräldrar, kunde man nästan varje kväll se smålommar flyga över huset in i skogen, där de troligen häckande. Det var fantastiskt spännande!!! Men jag ville ta reda på var de häckade. Tänk om det var på myren som låg några hundra meter in? Jag bestämde mig för att, tillsammans med min farfar gå in och kolla om de kanske fanns där. Vi var självklart tysta för att inte kunna störa någon häckning. Väl framme gick vi framåt längs en stig. Myren var där, men samtidigt inte. Vattnet hade torkat ut och det växte ungskog där. Ganska besvikna men ändå nöjda med en fin skogsutflykt ville vi vända hemåt. Men just då ser jag något framför mig. Farfar går något efter, men hinner också se den. Det ser ju ut som en sorts gås!!! Nej, på några sekunder hinner jag blinka lite och uppfatta vad det är. En levande tjädertupp står bara några meter framför mig. Men mer än så hinner jag inte se, för då brakar allting ihop. Fjädrar dånar och fyra tjädrar lämnar platsen och flyger iväg. Visst, en orrhöna eller tjäderhöna har jag tidigare sett och inte kunnat fältbestämma, men nu kunde jag med gott samvete sätta ut ett nytt livskryss. Och farfar tyckte också att utflykten, tillsammans med en liten talltita som hördes, blev väldigt lyckad ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar