Honfärgad vigghane

Fotograferade häromdagen från Tosteröbron en vigg i en något tvetydig dräkt. Enligt Yngve Meijer troligen en så kalla honfärgad hane. I människans värd skulle man kanske kallat fågeln för en transvestit.

– Men, förklarade Yngve, alla andfåglar som föds, får till en början samma täckning som honan och det går inte att skilja ut hona och hane i fält. Av den orsaken anger man ibland individer där kön är okänt till honfärgade.

– Det är lite lurigt med änder på det viset, att många vuxna fåglar har ruggat färdigt till en komplett hane redan innan jul, medan ungfåglarna kan vänta tills långt in i april-maj innan man kan se vilket kön det rör sig om utan att ha detaljstuderat pennor, ruggningsgränser och annat smått och gott. Honfärgad blir alltså en samlingsbeteckning på fågel med okänt kön som dock ser ut som en hona.

Det är bra att det finns experter som Yngve som kan reda ut begreppen för oss fågelskådaramatörer.

Massdöd av örn runt norska vindkraftverk

Havsörnarna tar mycket stryk av vindkraften på den norska ön Smøla. I fjol lyckades endast ett örnpar med häckningen, visar en ny forskarstudie. Den stora vindkraftsparken på ön Smøla på norska västkusten lyfts ofta fram som ett exempel på dåligt placerad vindkraft.  Kraftverken byggdes mitt i ett populärt område för havsörn. Nu har Norwegian Institute for Nature Research kartlagt och sammanställt resultaten från de senaste årens forskning.

Det man tittat närmare på är antalet kollisioner med vindkraftverken och hur fåglarna ändrat sina beteenden. Efter invigningen av vindkraftsparken 2005 har totalt 39 havsörnar dött i kollisioner med kraftverken. Forskarna har observerat åtta partnerbyten – varav fem berott på att partnern dött i kollision med vindkraftverken. Det innebär att vindkraften ligger bakom mer än hälften av dödsfallen hos vuxna örnar.

Det är i första hand vuxna örnar som krockar med kraftverken. Forskarna har röntgat fåglarnas kroppar och konstaterar en mängd benfrakturer och ödeläggelse av skelettet. Flera individer hade fått sina vingar avhuggna. Mönstret påminner om skadorna efter trafikolyckor.

Ön Smøla i Trondelag hyser totalt cirka 55-60 par havsörnar. Före bygget häckade tretton par i området närmast anläggningen – räknat med 500 meters omnejd. Idag finns bara fyra par kvar. Reproduktionen fungerar dåligt i detta område – i fjol lyckades endast ett par med  häckningen.

Forskarna konstaterar att paren som häckar i närheten av kraftverken har sämre reproduktionsförmåga. Fåglarna väljer att flytta längre bort för att undvika kollisioner eller för att byta revir. Antalet revir och häckningar längre bort från anläggningen har varit konstant under perioden.

Andra arter som drabbats är dalripa (74 dödsfall), enkelbeckasin (11), kråka (10), ljungpipare (7), grågås (4) och häger (4). Enstaka vindkraftsparker är negativ främst för sällsynta arter, menar forskargruppen. Vid en storskalig vindkraftsutbyggnad kan även vanligare fågelarter drabbas hårt.

Saxat ur nyhetsbrevet Miljöaktuellt 24/3

Våghalsig fjäril lika snabb som fågel

Ny forskning visar att nattfjärilar och småfåglar har förvånansvärt lika flytthastigheter, trots att fåglarna kan flyga upp till fyra gånger så snabbt. Anledningen är att fjärilarna tar större risker.

Varje år flyttar miljontals nattfjärilar och småfåglar hundratals mil mellan sina sommar- och övervintringsområden. Nu har forskare från Lunds universitet tillsammans med utländska kollegor analyserat tusentals radarföljningar och kommit till en häpnadsväckande slutsats – de olika djurgrupperna är ungefär lika snabba i sina förflyttningar, trots att fåglarna kan flyga upp till fyra gånger så snabbt.

– Vi var väldigt förvånade över att hitta så lite skillnad i slutresultat mellan fåglars och insekters migration, säger Thomas Alerstam, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. 


Saxat ur nyhetsbrevet Miljöaktuellt 24/3 2011

Tysslingen eller var tog våren vägen?

På SOKs årsmötet bestämdes att exkursionen till Tysslingen skulle ställas in p g a den efterhängsna vintern. Detta beslut togs knappt två veckor innan dagens exkursion skulle ske. Naturligtvis fick kung Bore rejält på tafsen under tiden och ett visst hopp tändes under förra helgen att det skulle gå att genomföra en exkursion till Tysslingen. Tyvärr repade kungen mod under veckan och det hela urtartade igår med minst en decimeter snö. Vad att gnälla över exkursionen v ar ju inställd - nja riktigt så enkelt är det ju inte. Om informationen inte är anslagen på hemsidan så får det väl anses som att det som står i programmet gäller. Min tanke som exkursionsledare var väl att pallra mig till Ugglans träd till kl 5 och sedan återvända till sängen och fortsätta sussa sött. Vilket naturligtvis gick om stöpet eftersom en medlemn ringer på fredagkvällen och aviserar intresse. Vad göra? Kolla Svalan och SMHI för att se vad man kan få ut av en heldag i naturen. SMHI lovar strålande vårvinterväder - toppen. Svalan lovar små mängder Sångsvan vid Tysslingen 45 ex rapporterade på fre. Inte alldeles upplyftande, nåväl finns det något annat i Närke? Lite halvrara SPETTAR och lite gäss. Nja inte riktigt så man blir begistrad, men vad har närområdet att erbjuda?

Inget kul rapporterat på fre i Sörmland men hur såg torsdagen ut? Alförädare i Nynäshamn, tillsammans med ett par tusen vigg/knipa. Kort research på var och hur överlöparen ser ut. Hon-färgad ev två ex, hyggligt lätt att hitta lokalen. Taktiken klar för lördagen - övertala ev exkursionsdeltagare om att Nynäshamn är det optimala utflyktsmålet. Vad kamn gå upp mot en färjeterminal? Rätt mycket om man ska vara ärlig.

Några timmars sömn senare befinner jag mig vid samlingsträdet och konstaterar att vi är två st som vill åka ut idag. Den andre tappre är Lars-Olov Persson och han är är lätt övertalad. Nynäshamn låter bra är kommentaren.

Resan till Nynäshamn går lugnt tillväga sex polisbilar och en ambulans, värre var det inte. Men vi behövde inte deras assistans. En trana vid Grödinge ger lite vårkänsla annars är det mkt vinter.

Väl framme i Nynäshamn hittar vi fram till Strandvägen utan att köra vilse men var är det öppet vatten? Is överallt, packad och glad, nja fast är det inte lite blått runt kröken. Jo se på tusan och ankor också. Lite pulsstegring, inte tokmkt änder men några hundra i varje fall och miljön är helt fantastisk. Man kan faktiskt inte tro at man är mindre än en km från terminalen. lite som Kalles camping på julafton. Kolla åt rätt håll så är det OK.

Ut med tuben och börja leta förädare. Motsol och buskar ska det behöva vara sånt ivägen, ja för då tvingas man gå lite till så att man får bättre vinkel på änderna. Vigg, knipa, knölsvan, storskrake, småskrake, havstrut, gråtrut. Är det inte en alförädare - trolig och så dyker den. Kom upp någon gång, ja äntligen men vad nu ska ni redan dra. 1000 simänder lyfter och som av en slump dyker det upp en helmörk and i tubsynfältet - klockren precis som på foto på svalan. Locked on target - följer den under några nervösa sekunder innan den landar igen, Alförädaren hittad! Är väl det lämpligaste att citera vad jag sa till L-O-P:en.

Årets första livskryss för mig tjo-ho. Hjälper L-O-P att hitta den. Vi går igenom änderna och ser ifall vi kan hitta något annat kul. Blir lurad av ett par vigg-honor med ljus näbbrot. Inte Bergand då de har tofs. Efter dryga timmen i solgasset hittar vi en flock med alfågel. Fantastiskt vackra fåglar. Kurrar det inte i kistan dags för lite kafferast. På väg tillbaka till bilen stäcker två Större korsnäbb över oss. Vi fikar och tar en promenad längs strandvägen och hittar än en gång alförädaren. Efter drygt tre timmar vid kusten beger vi oss hemåt. På hemvägen gör vi ett besök i Stalllarholmen, 10 st kajor och tre stäckande tofsvipor på långt håll. På vägen dit hade vi en juvenil havsörn som var på kastavstånd - läckert. Efter Stallarholmen är det svårt att undvika Lötfälten om man ska till Ugglans träd. Äntligen lite mer vår, Sånglärkor, Stare, Sädgås, Grågås, Tofsvipa, 25 st Sångsvanar och Fjällvråk. Det finns hopp och vi var faktiskt i Tysllinge så det så. Åk till Nynäshamn via Södertälje så kan du inte missa det.